Var ut en kort sväng för en stund sedan. För att leta efter Lotta. Men ingen Lotta. Ropade och lockade med mat. Tyckte då att jag hörde hennes pipiga stämma, men trodde jag inbillade mig när hon aldrig kom fram.

Gick precis ner till tvättstugan för att sätta igång en maskin. Då hör jag åter igen den där pipiga stämman. Den kommer från ett stängt rum i källaren. Öppnar dörren, och ut kommer Lotta. Där har hon alltså suttit instängd sedan 16-tiden, då jag var där nere och letade mina springa-fort-dojjor inför springturen. Stackarn.

Och den där pipiga stämman jag hörde när jag var ute, det var juh hon iaf. Hon såg säkert genom fönstret när jag gick förbi och ropade och skramlade med matskålen.

Publicerat den: 2009-03-03 kl 21:43:56 | Kommentera här! 0 st