Ännu ett helvete
Direkt jag kom hem efter hämtning på dagis så slog en satans mensvärk till.
Tog en ipren, som inte började verka förrän mååååånga timmar senare.
Orkade inte laga mat. Men även om jag hade gjort det så hade jag aldrig orkat äta nånting. Tur att burkmat duger i lilleman fortfarande.
Ist låg jag i soffan och tyckte synd om mig själv. Fick lite mys av lilleman emellanåt.
Sen var även grannungarna hit och ringde på stup i kvarten och ville in och leka. När klockan var runt halv sju släppte jag in dom en stund.
Startade inte datorn förrän ganska sent ikv, vilket var ganska skönt. Funderar på att fortsätta i den stilen framöver, för då har jag mer ork och tid att pyssla med lilleman =) Är juh ganska lätt att hamna framför datorn emellanåt annars.
Men nu funderar jag på att börja göra mig klar för kvällen. Borsta tänderna, hinka lite vatten, ta en ipren i förebyggande syfte, plugga om, ta sista snusen och sen köra igång en film och lägga mig i soffan.
Men först ska jag göra en snabb uppdatering i den låsta bloggen =)
Publicerat den: 2010-02-15 kl 21:28:02 | Kommentera här! 5 st
Nä hon sover ingenting, nätterna blir både sena och förstörda så fort hon sovit på dagen. Hon är också rätt lugn och behöver antagligen inte mer...
Hon somnar kring 19 och vaknar mellan 7-9, kan vakna på natten och komma över till mig eller bara drömt något men sover annars rätt bra på natten :)
Åh, gu ja det har jag nästan glömt hur det känns eftersom det inte hann gå så lång tid mellan Astrid och nya bebbans graviditet men snart är den väl här igen ;)
Ha en fin dag, kram!
hejsan! vi fick jättebra tips, bland annat fick hon mig att inse att han faktiskt inte är så gammal som vi tror, han är bara 1,5 år. han är så duktig i vardagen så det blir som att jag undermedvetet förväntar mig ett äldre beteénde trots hans ålder. man får ha det i tanken hela tiden.
han slåss knappt alls längre, vi fick rådet att ignorera när han slog oss, för ger man det uppmärksamhet kommer han säkerligen fortsätta. och sen det här med att kasta saker/slå kompisar och skrika och dondera, det märker vi heller inte av i samma mängd som förr. vi försöker vara mer aktiva på golvet med honom. ge honom mer tid med oss, ofta när man tror att man är aktiv med sitt barn så är man inte det. och när han börjar skrika och slåss, då är det ett tecken på att det redan gått för långt. då är det dags för mamma/pappa tid.
har det varit mycket bus och lek och aktiv lek så kan det vara bra att bryta, och bara ta det lugnt. sjunga en sång eller läsa en bok. detta brukar han vara bra på själv, han hämtar en bok när han vill sitta en stund och vila med oss.
men det svåraste rådet vi fick var att slita säga nej. han är så pass liten att han inte förstår innebörden, han vet inte vad som är rätt och fel., och det var här jag hade svårt, man vill ju att barnen ska lära sig rätt och fel. men hon berättade då att barn inte KAN lära sig skillnaden på det förrän de är 5-6 år gamla. de tänker inte med den delen av hjärnan när de är så pass små. så vi arbetar med att avleda när han gör något han inte får. och jag märker även att om man följer alla tidigare råd så händer det inte ofta att han gör sådana "hyss" som man blev arg för.
sist kan jag också nämna att man inte ska reagera med att låtsats vara ledsen. han är för liten och förstår inte det, han känner bara skuld då. typ om han slog mig så sade jag att jag blev ledsen och kunde fejkgråta, då tröstade han mig och jag tog det som att han förstod att han gjort fel, men så ska man inte göra. det är jag som är hans mamma, det är inte han som ska trösta mig. så där fick jag mig en pekpinne! men det var skönt också, att få höra det här av någon som vet. för man vet ju inte allt, man går ju bara på det man själv tror är det bästa. så vägledning var bra! kan rekommendera det :)
kram
ja men verkligen, det var jätteskönt. det var inte alls så pressat och skuldbelagt som jag trodde, vadfan, det är ju som du säger, alla skulle behöva gå en kurs! haha!
lycka till nu då!
kram
Tack för din fina kommentar =)
Kul att du gillar min blogg!